Funderingar över året som gått...

Januari har snart passerat och det är hög tid att fundera över året som gått, men skriver jag om allt är jag är rädd för att detta mer kommer likna en uppsats än ett blogginlägg. Några beslut vill jag dock titta lite närmare på...

Kollektivtrafiken har varit ett hett ämne under 2008. Höjda taxor, en halvmesyr till studentrabatt (vi ville införa en 30-procentlig studeranderabatt), löften om infrastruktursatsningar från regeringen som i själva verket bara var trixande med siffror är några exempel. Det sistnämnda handlar om att alliansregeringen redan under 2007 skar ner anslagen till infrastrukturen i Skåne med fem miljarder kronor! Jag gläds dock över att spårdragningen genom Burlövs kommun äntligen löste sig. Det kommer betyda så mycket för järnvägstrafiken i Skåne.

Högst upp på listan inom sjukvården måste jag nog placera Hälsoval Skåne. En verklig reformering av det skånska primärvårdssystemet. Förhoppningen är att det ska leda till ökad tillgänglighet och kvalitet i vården. En kostsam reform och frågan är om den borgerliga femklövern i Skåne tillfört tillräckligt med resurser? Jag är tveksam och jag hade gärna sett att vårt förslag till skattehöjning gått igenom vid budgetfullmäktige i november. 45 öre ger närmare en miljard kronor! Pengar som verkligen hade behövts inom sjukvården. Femklöverns målsättning 2008 var dock att genomföra besparingar motsvarande närmare en halv miljard kronor.

Faktum är att det ekonomiska resultatet i regionen 2008 landade på några hundra miljoner plus. Otillräckliga resurser ligger därför knappast bakom besparingarna inom sjukvården, snarare ett långsiktigt mål om en framtida skattesänkning. För mig är det en fråga om prioritering och hur man väljer att använda de resurser som finns. Frågan är vilka besparingar vi kan vänta oss 2009? //Ida

Hurra för Skåne! Äntligen slutar vi leva på försök!

Vissa dagar blir man så glad när man hör nyheterna. Regionförsöket i b la Skåne ska bli permanent! Regionen får fortsätta vara skåningarnas eget parlament som tar hand om de frågor som ligger skåningarna varmt om hjärtat: sjukvård, kollektivtrafik, kultur, utveckling osv. Regionpolitikerna har haft svårt att synas och det har tagit lång tid innan skåningarna har visat intresse före den politiska dimensionen av Region Skåne. Men nu tror jag att alla vi politiskt aktiva inom regionen får mer råg i ryggen och av den legitimitet som detta besked från regeringen ger oss. Men jag har ett stick av dåligt samvete för våra kamrater i norr som nog inte är så glada idag…
/Heidi LL

Regionpolitiker bloggade från företagsbesök

Regionala tillväxtnämnden har varit ute på företagsbesök på flera olika skånska företag. Politiker på företagsbesök är ju i sig inget ovanligt, det som är lite annorlunda och nytt är att de bloggade om sina intryck. Nyttan av detta kan ju alltid diskuteras och fnysas åt men jag tror att syftet inte är så illa alls.
Det kan vara bra att medborgare får ta del av hur politiker samlar information och skapar sig en omvärldsbild, ser att politiker faktiskt samlar empiri själva. Att politiker, ocensurerat och direkt tecknar ner sina intryck så att andra kan ta del av intrycken och tankarna skapar en tillgänglighet och transparens av det politiska arbetet som i förlängningen kan vara vitaliserande för demokratin.
Ett av demokratins stora bekymmer är det främlingskap medborgarna känner inför sina folkvalda.
Säga vad man vill men de folkvalda är helt vanliga människor. Vissa arbetar mer professionellt med politiken men de flesta är engagerade medborgare som faktiskt vill påverka vårt samhälle till det bättre.
Att människor med förtroendeuppdrag på olika sätt visar upp det de gör och att politiskt styrda organisationer inte gömmer undan sina politiker i en mörk skrubb tror jag är väsentligt. För att ändra bilden av politikern som någon konstig och udda filur som lever i en parallellvärld av förmåner och champagne.
Heidi LL

(Foto Region Skåne/Näringslivsutveckling, Joen Garsén)

Det dunkelt sagda är………

Den nuvarande borgerliga majoriteten i Region Skåne låser en gång i veckan in sig i ett rum för att komma överens om politiken. Här diskuterar man och kommer bland annat fram till besparingar och omprioriteringar inom sjukvården. Man sitter nog också och oroas av nya ekonomiska rapporter om hur illa det går för Sverige och i vilken snabb takt skatteintäkterna minskar och därmed sparbehovet ökar. Nu har jag förstått att man också kommit fram till det som vi socialdemokrater före julhelgen sa att borgarna tänkte göra.
Då när vi hade regionstyrelse förändrades plötsligt ett ärende om fördelning av uppdrag till sjukhusen. Starroperationer som planerats påbörjas i Trelleborg flyttades till Ängelholm och fördelningen av ortopediska operationer i Nordväst (Ängelholm och Helsingborg) förändrades. Vi påstod då att man gjorde detta för att man ville upphandla ögonoperationerna och privatisera ortopedin i Ängelholm. Svaret från Jerker Swanstein (m) på en fråga om detta från Sydsvenskan var i princip, frågan är för tidigt ställd. Enligt den information jag har fått var det i själva verket så att frågan var för sent ställd. Den instängda borgerliga regionledningen har nu tydligen bestämt sig för det som vi påstod och som man då lite halvvagt kommenterade med inte helt rätt eller inte nu.

Jag tycker att man nu är på väg att fatta ett dåligt beslut av flera olika skäl.
Detta är en öppning för en sjukvård med offentligt finansierade patienter sida vid sida med försäkringspatienter eller privatfinansierade, en sjukvård som vi försöker värja oss mot i Sverige.
En bra verksamhet som ryggrehabiliteringen och ryggortopedin som skulle vara en profil för Ängelholm och som byggts upp av personal och ledning där ska nu ut till privata företag som ska skörda frukterna av arbetet.
Vad blir egentligen kvar av Ängelholms sjukhus när man förlorar ett av sina profilområden?

Jag förstår att moderaterna är desperata att göra något i Ängelholm. Före valet gick man med i demonstrationer mot varje förändring av sjukhuset efter valet satte man själva full fart på förändringar och stängning. Med tre regionråd från Ängelholm och kommunerna där omkring har trycket på att handla blivit för stort. Därför gör man nu något. Slutsatsen som man borde lärt sig men inte gjort är istället att det är bättre att försöka vara tydlig med vad man vill innan valet och att ha en koppling till det man sedan gör efter valet.

/Rikard Larsson

Rikard Larson i Studio Ett

Då blev det visst inte som de tänkt sig på redaktionenmed Hägglund i Studio ett . Istället får Filippa Reinfeldt försvara den borgerliga sjukvårdspolitiken. Det kan bli ytterst intressant. 900 tjänster bort på Karolinska är enormt mycket och detta kommer att drabba patienterna i sista hand. Från politiskt håll har det ju varit rätt tyst tills nu... väntar med spänning

Rikard Larsson deltar i P1

Vårt regionråd Rikard Larsson ska i eftermiddag delta i Studio Ett på P1 för att debattera hur den svenska sjukvården ska klara de personalnedskärningar som väntar. Av allt att döma ska socialminister Göran Hägglund (kd) och eventuellt någon av landstingsråden i Stockholm vara med från Karolinska.

Region Skåne har lite bekymmer...

…ja förutom dålig ekonomi på sjukhusen, virus i datorerna och en borgerlig majoritet, med att synas och höras i allmänhetens medvetande.
Regionpolitikerna uppfattas som anonyma och många medborgare har en vag uppfattning om vad Region Skåne egentligen pysslar med.
Egentligen är detta paradoxalt med tanke på att regionen ansvarar för frågor som ligger de flesta varmt om hjärtat och berör en ytterst påtagligt i vardagen. Sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling med allt vad det innebär av både vägar och bredband. Men trots detta har skåningen svårt att veta vilken politiker man ska ställa till svars för att receptionisten på ens vårdcentral är snäsig eller att tågen mellan Lund och Kristianstad är fullproppade.

Som ett led i att öka regionpolitikernas synlighet och demokratin sitter jag i en arbetsgrupp som tittar på hur politikerna kan använda nätet bättre. Hittills har vi främst arbetat med chattar. Under 2008 genomfördes chattar i två olika former. I våras gavs medborgarna tillfällen att chatta med varje parti. Intresset var inte överväldigande men en och annan fråga kom in. I november, vid regionens 10-årsjubileum och budgetfullmäktige, hölls en storchatt som faktiskt var välbesökt och rolig. Alla partier var representerade samtidigt och upp mot 30 personer fanns inne i chattrummet, ställde sina frågor och diskuterade huller om buller. Ämnena rörde sig kring allt från PPT – tjänster till utbyggnaden av E22:an.
Nu funderar arbetsgruppen på att kanske anordna mer tematiserade och informativa chattar. Faktiskt riktigt skoj att sitta och fundera på hur många olika sätt man kan använda ett och samma verktyg. Dessutom roligt och stimulerande att spåna kring hur man kan använda You Tube och Facebook som ytterligare kanaler att skapa kontakter mellan regionen och politikerna med. Oavsett partifärg är vi som sitter i gruppen intresserade av demokrati, kommunikation och av att göra regionen mer tillgänglig för skåningarna.
Men vi en bra bit kvar innan vi kommer ikapp Den nya majoriteten i Sörmlands landsting… tills vidare får de fungera som inspiratörer.
/Heidi LL

Kris i svensk sjukvård

Resursbrist och stora nedskärningar inom sjukvården är ju inte bara en skånsk företeelse. På Karolinska universitetssjukhuset vill man nu genomföra personalneddragningar på 900 anställda. Situationen är självförvållad av den borgerliga ledningen nationellt och i Stockholms läns landsting. Frysta statsbidrag till kommuner och landsting, tillsammans med skattesänkningar i landstinget skapar förr eller senare en situation där kraftiga nedskärningar måste genomföras.

I Region Skåne har personalminskningar på 600 medarbetare redan genomförts och ytterligare neddragningar på uppemot tusen medarbetare kan förväntas. Till största delen handlar det om neddragningar på universitetssjukhusen i Malmö och Lund. Avståndet från Stockholm är sannolikt skälet till att det är relativt tyst i riksmedia om detta. I den finansiella krisens fotspår riskerar vi, om inget görs, att få se ytterligare stora nedskärningar inom sjukvården i hela landet. Då är Ingela Nylund-Watz uttalanden om en svensk sjukvårdskris alls ingen underdrift. Regeringens passivitet i frågan är ofattbar.

Vanmakt och sorg

Vårt regionråd Christine Axelsson har i sin roll som ordförande för Malmö arbetarekommun skrivit en debattartikel i "Efter Arbetet" om situationen i Gaza. Hon och Sten Svensson gör ett viktigt inlägg i debatten. Man kan ju tycka att "vad gör en debattartikel för skillnad", men jag tror att det är viktigt att inte tiga. Det är kanske det enda vi kan göra i den vanmakt och sorg man känner över Israels agerande i Gaza. Inte tiga, inte tycka det är ok, inte låta detta passera obemärkt och okommenterat. Ingen kan göra allt men alla kan göra något, trots att det känns hopplöst. /Heidi LL

Sugen på förändring

Tänk att få syssla med något som gör att man känner sig laddad och engagerad efter jul- och nyårshelger. Så är det med mig. Många blir trötta bara dom får höra ordet politik. För mig är det tvärtom. Politik för mig är att förändra något i samhället, att diskutera ideer med andra, att komma fram till förbättringar för medborgare.Just nu känner jag mig sugen på att arbeta för att få en förändring inom sjukvården i Skåne. Det finns mycket som behöver förändras och förbättras. Inte minst är jag oroad över hur fortsatta sparbeting ska urholka personalens engagemang. Om man efter en ledighet kommer tillbaka till en arbetsplats för att genomföra nya sparbeting så är det lätt att tappa arbetsglädjen. Det vore förödande för sjukvården i Skåne.I övrigt har jag varit med min son på innebandyns Gothia Cup i Göteborg. En för mig rätt så ny sport som är oerhört tät och spännande. Stanstad som han spelar för åkte ut mot ett tjeckiskt lag i 1/16 delen men tyckte nog att det var skoj ändå. Gothia Cup är stort och välorganiserat.Rikard Larsson

Fru Lennerwald i Blå Hallen

Hittade denna underbara bild på vår Ingrid Lennerwald i ett nummer av Dagens Samhälle i höstas och kan inte låta bli att dela av mig av den.
Heidi Laine Lundgren

Trist för Södra Sandby

Inte nog med att folk i Södra Sandby inte får någon ny funktionell vårdcentral, nu har skolan i byn, Kilebäckskolan, brunnit ner på grund av några ungars lek med nyårssmällare. Min man som arbetar på Järnåkraskolan och Klostergårdsskolan i Lund har sagt att det lika gärna kunde hänt vilken annan skola som helst. Man har haft flera incidenter som lyckligtvis inte har lett till något allvarligt.
Vad tycker egentligen folk i allmänhet om smällandet? Jag tycker det kan vara svårt att få en klar bild. De flesta jag talat med är mot hur situationen är idag, men ändå smälls det som aldrig förr kring nyår och de ungar som är intresserade av att smälla verkar ha en aldrig sinande ström av smälare och raketer att tillgå fastän de inte ens har åldern inne... Nä jag får nog klura lite mer på det där.
/Heidi Laine Lundgren

Uno Aldegrens artikel Norra Skåne 27 december 2008

Arbete och välfärd - det är rubriken på den socialdemokratiska budgeten i Region Skåne för 2009. Dessa ord som i tider av finanskris och massvarsel känns mer värdefulla och dyrbara än på länge. Man inser återigen att välfärden och jobben aldrig är oss givna och trygga utan något som varje dag måste försvaras och arbetas för.
Den borgerliga regeringens försämringar i det svenska välfärdssystemet har vi nu kunnat följa med sorg i hjärtat i drygt en halv mandatperiod. Precis som vi inom regionpolitiken har kunnat följa den så kallade femklöverns framfart i Region Skåne med bävan. Men det finns samtidigt något hoppingivande och tankeväckande i tider som dessa.
Med en skärpa och tydlighet framträder det faktum att bygget av ett folkhem med arbete och välfärd för alla aldrig kan betraktas som färdigt eller avslutat. Det krävs alla dessa viktiga politiska beslut för att bygga ett robust och hållbart samhälle vars grundstenar står emot de stormar som viner mot oss.
Likadant är det med det ekonomiska läget i Region Skåne. Antingen kan man göra som borgarna. Försöka svälta sig ur krisen med nerdragningar i vården, växande köer, privatiseringar av verksamheterna och minskade anslag till kollektivtrafiken och i snabb takt sälja ut och urholka den gemensamma välfärden.
Eller så kan man göra så som vi socialdemokrater föreslår – satsa sig ur de hårda tiderna.
När vi tog över makten 2002, i en tid med miljardunderskott i Region Skånes budget var vi tydliga med tre saker:
- Det behövdes mer ekonomiska resurser till sjukvården.
- Varje skattekrona skulle utnyttjads så effektivt som möjligt.
- Alla medarbetarna skulle känna sig trygga med sina arbeten.

Vi vände skutan den gången och jag är fortfarande övertygad om att det är rätt väg att gå.
Den skånska hälso- och sjukvården måste även 2009 få rimliga förutsättningar för att klara av att ge skåningarna den vård som behövs och människor måste känna sig trygga i sina anställningar. Med Region Skåne som en stadig ryggrad gäller det att göra hela vår landsände till en dynamiska och framtidsinriktad region med arbete och välfärd för skåningarna så att vi kan fortsätta att ha optimism och framtidstro.
Det finns ett antal konkreta åtgärder man kan vidta för att fortsätta se framtiden tillförsikt.
En sådan är att satsa på kollektivtrafiken i Skåne. Då kan man knyta samman Skåne till en arbetsmarknad. Nya linjer och linjenät krävs och nyinvesteringar som Pågatåg Nordost måste bli verklighet. Dessutom måste Skånetrafiken få förutsättningarna att möta det ökade resandet samtidigt som de ska fortsätta ha bra kvalitet på sina tjänster utan att för den skull behöva höja biljettpriserna.
Investeringar i infrastruktur är en klassisk satsning som ger bestående fördelar när konjunkturen vänder. En rejäl satsning på infrastrukturen så att den håller världsklass ger långsiktiga konkurrensfördelar till Skåne. Kollektivtrafiken och arbetsmarknaden är beroende av väl utbyggd infrastruktur för att fungera optimalt.
Sjukvården är inte någon tärande sektor – tvärtom. Med över 30 000 anställda och ett omfattande utbud av goda forsknings- och utbildningsmiljöer är hälso- och sjukvården ett viktigt nav för jobb- och sysselsättningsfrågorna i regionen vars styrka inte får utarmas eller underskattas. Hälso- och sjukvården kan inte möta utmaningarna med färre eller oförändrade resurser. Utökade resurser till vården är inte längre en fråga kring om det behövs, utan hur mycket som behövs. Vi socialdemokrater vill därför sätta stopp för de pågående besparingarna i vården. Hälso- och sjukvården skall kunna erbjuda den bästa vården till alla som är i behov av den.
Uno Aldegren (s)
2.e vice ordförande regionstyrelsen

Rikard Larssons första

Jaha då ska man börja blogga. Förmodligen ett antal år efter fenomenet började, men dock. På denna blogg hade jag också tänkt få med mig mina kollegor från socialdemokratiska kansliet i Region Skåne, vi får se hur det går. Jag blev i förgår uppringd av en journalist som frågade mig om ett brev som tydligen gått ut till förvaltningarna i Region Skåne, sjukhus, vårdcentraler mfl. Jag visste då inte om det men har kollat upp och insett vad det rör sig om. BESPARINGAR. För någon vecka sedan hade vi regionfullmäktige i Region Skåne där den borgerliga majoriteten beskrev alla satsningar som dom skulle göra på sjukvården. Vi socialdemokrater beskrev den borgerliga budgeten som en nedskärningsbudget, lät förvirrande för medborgarna kan jag tänka mig. Det man nu gör är naturligtvis en del i besparingsarbetet. Borgarna vill betala människor för att gå i förtida pension istället för att låta dom arbeta där dom så väl behövs. Jag tycker inte att sjukvården har råd med de slösande av mänskliga resurser som det innebär. Det är väl ok att erbjuda avtalspension vid speciella situationer men som ett led i ett genrellt besparingsarbete är det inte ok. Särskilt inte som vi ser att köerna till vården är långa och att tillgängligheten år dålig. För mig är detta ett förslag som tydligt bekräftar den bild av en borgerlig nedskärningspolitik inom sjukvården, vilken dom själv förnekar. Veckan innan jul är det tänkt att vi ska behandla förutsättningarna för sjukhusen nästa år, vi får väl se om vi får några konsekvensbeskrivningar av det. Jag tillåter mig att tvivla. En betydligt mindre allvarlig sak är att jag inte har kunnat cykla på ett par veckor nu, vädergudarna har inte direkt varit med mig. Så nu längtar jag efter en solig och vindstilla skånsk vinter men främst efter valet 2010 som förhoppningsvis ska ge sjukvården något annat än en nedskärningspolitik. Undrar vilket som är mest sannolikt? Rikard Larsson