Det finns saker med (S) som folk gillar

Morgan Johansson, riksdagsledamot från Lund, vice ordförande i det skånska partidistriktet och en av ledamöterna i kriskommissionen har skrivit en bra artikel på Newsmill som jag tycker kan vara bra att läsa. Han skriver på ett bra och tydligt sätt om skillnaderna mellan de olika politiska alternativen, men framför allt skriver han om vad vi socialdemokrater är bra på.

Ett gott samarbete mellan region, stat och kommun är en förutsättning för att få till en bra och fungerande arbetsmarknad. Att då sitta fast med en regering som föredrar piska och FAS 3 och en regionledning som tycker de gör tillräckligt mycket för att lösa arbetslösheten i Sverige får en verkligen frustrerad. Vi Socialdemokrater har lagt en motion för med förslag om hur dialogen mellan kommunerna, näringslivet och regionen ska fördjupas men tyvärr avvisar majoriteten denna. Ingen bra fråga att avvisa om man från majoritetens sida menar allvar med att vilja göra den skånska arbetsmarknaden hetare.

Vi socialdemokrater har en politik som folk gillar

Publicerad i Newsmill 2011-02-15

Vi har en politik som de flesta gillar på ett allmänt plan: välfärd efter behov som betalas med skatt efter bärkraft. Den socialdemokratiska välfärdsmodellen har stort stöd långt över socialdemokratins gränser, långt in i borgerligheten. Därför har vi inget behov av att sudda ut vår profil, tvärtom. Vi vinner på att ge den skarpare konturer och ökad tydlighet. Det skriver Morgan Johansson, ledamot i den socialdemokratiska kriskommissionen.

Sverige är ett litet exportberoende land. Globaliseringen och de växande ekonomierna i Asien gör att konkurrensen ökar. Sverige behöver därför skärpa sin konkurrenskraft, och det gör man inte genom skattesänkningar och låglönejobb. Det kan man bara göra genom systematiska satsningar i utbildning, forskning och infrastruktur.

Nu faller resultaten i svensk skola, både för de elever som har det lätt för sig och för barn med särskilda behov. Och alla vet efter denna vinter hur järnvägen fungerar efter att den avreglerats sönder och samman. Otillräckliga resurser avsätts till forskning, både grundforskning och tillämpad forskning.

Vi anvisar en annan väg, och säger att våra gemensamma i större utsträckning måste avsättas till att öka svensk konkurrenskraft. Det handlar t ex om ett nytt Kunskapslyft, bättre möjligheter till vidareutbildning i arbetslivet, mer forskningsresurser och en modernisering av järnvägsnätet.

Vi måste också öka rörligheten på arbetsmarknaden. De borgerliga tror att det görs bäst genom att försämra arbetslöshetsförsäkringen och människors anställningsvillkor, och genom att jaga de långtidsarbetslösa och sjuka. Det har redan lett till orimliga sociala konsekvenser. Arbetslöshetsförsäkringen har trasats sönder, fler och fler har osäkra anställningar och klyftorna har ökat - men ändå har vi en massarbetslöshet som biter sig fast år efter år.

Att jämviktsarbetslösheten, d v s den lägsta arbetslöshet som man kan komma ner i utan att inflationen börjar öka, nu ligger på 6,5 procent är regeringens allra största misslyckande. Att Riksbanken tvingas höja räntan p g a risk för överhettning i ett där läge när över 300 000 är arbetslösa säger något om hur illa Sveriges tillväxtpotential tagits till vara. Vi är nu på väg in i en situation där Sverige får arbetskraftsbrist inom vissa yrken och i vissa delar av landet, samtidigt som vi har massarbetslöshet.

Detta kan bara avhjälpas med ökad rörlighet. Det måste finnas bostäder i de områden av Sverige där jobben kommer, annars utnyttjar inte Sverige sin tillväxtpotential. Folk kan inte helt enkelt inte flytta dit jobben finns. Nu har regeringen lämnat över hela bostadsfrågan till marknaden, och resultatet har blivit ett kraftigt fall i bostadsproduktionen. Och det kommer inte att bli bättre när nu räntorna stiger.

Det måste också finnas utbildning för de människor som är arbetslösa, så att de kan ta de jobb som finns. Och då duger det inte med dagens arbetsmarknadspolitik, där Fas 3 framstår som som helvetets nionde krets, som det beskrivs i Dantes Inferno. Där placeras de långtidsarbetslösa för att straffas i evighet, utan möjlighet att ta sig vidare.

Vi föreslår istället bättre utbildningsmöjligheter för dem som är arbetslösa, och för dem som har svårast att få jobb så föreslår vi anställningsstöd för att de ska komma ut på arbetsmarknaden. Och vi föreslår rejäla satsningar för att bygga bort bostadsbristen. Det är mycket mer effektivt än generella skattesänkningar.

Det här är bara några av förslagen i kriskommissionens rapport, som handlar om den uppgift som vi uppfattar som den allra viktigaste: att bekämpa massarbetslösheten.

På borgerliga ledarsidor kommer vi att kritiseras för att vi inte tänker nytt. Må så vara, de kommer aldrig att bli nöjda förrän det socialdemokratiska partiet omvandlats till något slags folkparti. De kommer att ropa på att vi ska bli ett New Labour, eller att vi ska göra som moderaterna och ändra hela vår retorik.

Men då glömmer man en viktig sak. Och det är att socialdemokraterna och moderaterna har helt olika utgångspunkt. Moderaterna har en politik som de flesta ställer sig allmänt skeptiska till: att ta från de fattiga och ge till de rika är svårt att sälja till en bredare allmänhet. Därför måste de sudda ut sin profil för att bli valbara och låtsas vara något som de inte är.

Socialdemokratin har lyckligtvis motsatt sits. Vi har en politik som de flesta gillar på ett allmänt plan: välfärd efter behov som betalas med skatt efter bärkraft. Den socialdemokratiska välfärdsmodellen har stort stöd långt över socialdemokratins gränser, långt in i borgerligheten. Därför har vi inget behov av att sudda ut vår profil, tvärtom. Vi vinner på att ge den skarpare konturer och ökad tydlighet.

Nu har vi socialdemokrater krisat färdigt. Nu kan regeringen vänta sig en match.

/Heidi LL

Intressant